Det ska verkligen bli jättehärligt att flytta. Men jag kan inte säga att hela jag är glad. Jag har trivts så bra i denna staden så det är faktiskt ledsamt att nu lämna den. Lidköping är nåt speciellt. En dag kanske vi kommer tillbaka hit vem vet.

En del av mig vill inget annat än flytta medan en annan säger stanna där du är! Skaffa större lägenhet bara. Men det är ju inte lägenheten som e problemet. Det är ju avståndet till älsklingens jobb. Han får byta jobb. JA! men nej, han trivs så bra där han är nu och han vill fortsätta vara kvar där. Det kommer säkert bli jättebra när vi flyttar men det är med lite vemod faktiskt.

Det känns konstigt då jag vart så glad och längtat efter detta men nu är vi här och nu vill jag bara vara kvar. Fast få tänka såhär. Skulle vi inte flytta hade jag inte fått läsa på AmE och det är verkligen det jag vill göra just nu. Så det är detta som är det rätta.

Men kommer sakna allt här. Barnen stormtrivs på dagis. Promenaderna med Adrian, Alfred och Cattis kommer vara saknade trots att det inte blivit så många det sista. Närheten till stugan. Hjertberg. Vi missar när det nya köpcentrumet ska öppna som jag har följt dess utveckling med spänning varje morgon jag åkt förbi med bussen.

Men det är väl bäst att blicka framåt! Detta kommer bli bra!

…hoppas jag!

Får se de såhär. Barnen kommer att få träffa sina föräldrar mer. Särskilt sin pappa. Det är det viktigaste!