Nora har börjat säga så varje gång vi ska gå över en bilväg.. och så är hon duktig och tittar åt båda hållen innan hon går över. Hon börjar bli stor lillgumman nu. När hon leker i sitt rum så hör man hur hon pratar med dockorna och bestämmer över dem. Det har jag väntat på att det ska komma och nu är det här. Det är så skönt att höra henne prata så mycket som hon gör nu. Jag kan ju inte förneka att man har varit lite orolig för hennes tal. Men det är på god väg nu. Eller har varit ett bra tag.

Igår var vi hos sjukgymnasten och Nora fick leka. Inte konstigt att hon älskar att gå till doktorn eftersom hon får leka varje gång. Vi hade två sjukgymnaster och båda två förstod rätt så snabbt varför vi fått en remiss dit. Nora är lite feg av sig och vill verkligen inte gå ut ur bekvämlighetszonen och detta har gjort så att hon inte har kommit dit hon ska i motorik och balansutvecklingen. Hon tycker det fortfarande är otäckt att gå i trappor, hon hoppar inte gärna ner från höjder över 10-15 cm. Hon behöver bli lite mer djärv och våga lite mer.

Vi ska därför få åka till sjukgymnasten 1 gång i veckan fram till jul. Hon ska få leka där och få lära sig göra lite svårare saker och vi ska få tips och råd hem hur vi kan främja hennes motorik. En dagisfröken ska också få hänga med framöver sen och få lite tips och råd hur de ska göra på dagis.

Nikki däremot hon är framåt, hon hoppar, hon springer och hon klättrar kanske lite väl mycket ibland. Tänk att två barn från samma föräldrar kan bli så olika. De är verkligen som natt och dag mina små skruttor.

Nu ska jag strax äta lite och sen in i duschen. Ikväll ska vi få träffa Ica o Pollys lilla Enya. Ska bli så mysigt <3