Det är nåt med barn o katter. De vill då aldrig vara med på kort och när man äntligen lyckas få med dem på kort så blir det suddigt för de inte är still. Idag har det varit en minst sagt seg dag. Det tjuter i mitt öra och det spänner o har sig. Slemmet vägrar komma ut och jag är allmänt trött på det här. Vet inte vad jag ska göra mer för att bli bra. Kallt har det varit här hemma också. Jag har gått i tjocka strumpor, byxor och dubbla tröjor. Ändå har jag frusit. Ett tag tänkte jag att jag hade feber. Men nej, det var inte därför jag frös. Så nu har jag tänt i braskaminen. Fördelen med att jobba hemma. Men nu är jag riktigt trött på att vara hemma. Vill ju träffa mina kollegor och inte bara prata med dem över teams.

Vi håller på med rekrytering på jobbet också. Så svårt. Dessutom mitt i en omorganisation så vi vet inte hur mycket vi har att göra heller. Rörigt värre. Men lite spännande samtidigt så det är ändå kul. Annars börjar bokslut på torsdag. Vill inte ha det men samtidigt känns det som att va bra att det blir nu så att vi bara kan få det överstökat så det kan bli lite lugnare på torpet ett tag.

Längtar så till lite värme också. Fina vårdagar med sol och grönska. Det saknar jag. Ska bli så mysigt med vår om någon månad. Då vill jag ge mig ut på vandringar efter vandringar. Jag bara hoppas att jag orkar. Men jag borde få mer energi av det än vad det tar. Jag hoppas verkligen det. Vet inte riktigt vart vi ska gå bara. Finns nästan för mycket runtomkring. Men har i alla fall köpt mig en vandringsryggsäck nu så jag ska kunna hjälpa till att bära lite mat och grejer. Tycker lite synd om älsklingen som jämt får släpa på alla saker för att jag är för klen och lätt blir trött. Jag är så taggad på att bryta detta mönster. Jag vill tillbaka till mitt gamla jag innan jag blev sjuk… eller snarare till innan jag märkte av symtomen som sen visade sig vara min sjukdom.