Idag vaknade jag tidigt och Nora med. Älsklingen sov till åtta som vanligt. Här är en bild från när jag och Nora bodde på sjukhuset. Hon var inte så stor då, men det ser man inte på bilden tycker jag då hon mest ser normalstor ut eller? Eller jag vet faktiskt inte. Hur stor är en fullgången bebis i min famn?

Det får vi se om en vecka =) Spännande är det. Jag har börjat bli nervös och börjat tänka på alla jobbiga saker med förlossningen. Det jag ser minst fram emot är när katetern ska sättas och när jag ska få bedövningen. Det var det värsta med snittet tror jag, i alla fall vad jag kommer ihåg nu. Allt är som en dimma. Det är rätt äckligt egentligen. Jag kommer inte ihåg så överdrivet mycket från de första dagarna. Man gick liksom i ett vakuum.

De första två veckorna på sjukhuset kommer jag ihåg rätt så bra, men inte sen. Då gick allt så fort och det var så mycket runt omkring hela tiden. Jag kommer inte ens ihåg hur länge jag hade ont i snittet. Vet att jag var uppe och gick väldigt tidigt enligt barnmorskorna och att F var väldigt förvånad att jag lät så pigg och alert när jag ringde till honom.

Jag gick på tabletter lite mindre än en vecka om jag minns rätt. Men de sista två dagarna tog jag dem för att inte riskera att få ont. Aja det blir nog bra som det blir. Hoppas på att repa mig hyfsat snabbt i alla fall så jag kan ta hand om mina kära barn sen när älsklingen börjar jobba!